Jag minns hur det var för ett år sedan. Skolan var fortfarande en ny tillvaro och det var oerhört roligt att få göra alla uppgifter vi fick, stora som små. Två år kändes som en lång tid.

Nu är det annorlunda. Praktikperioden är här och sväljer fem veckor av höstterminen. När vi kommer tillbaka i mitten av november så kommer det vara ett hysteriskt tempo fram till jullovet. Och sedan kommer vårterminen och hastigt och lustigt så är det bara några månader kvar till att jag ska betrakta mig som fullt utbildad... Och vad händer sen då?

Finns nog ingen i klassen som inte tänker mycket på framtiden nu. Vissa mer än andra. Jag tillhör definitivt inte gruppen som lever enligt devisen "den som lever får se". Snarare så försöker jag nu bena ut vad jag egentligen vill göra på flera års sikt. Jag är inte lastgammal nu, men känner att det är nu som karriären ska börja om jag ska komma någonstans... Så frågan är vart det är jag vill?

Jag har fram till nu inte riktigt haft en känsla för i vilken form jag vill arbeta, bara att jag inte vill jobba med reklam eller inhouse på nåt mindre ställe. Men sakta så har det klarnat: Jag har nästan orimligt höga ambitioner, vilket jag inte ser något problem med eftersom jag tror att ambitioner alltid måste vara lite orealistiska för att ge något. Hursomhelst så måste jag välja en arbetsform som gör att jag kan närma mig mina mål. Och då är inte en anställning på en designbyrå way-to-go på sikt.

Jag måste nog få vara min egen för att inte bli kvävd. Samtidigt så vill jag inte jobba ensam, eftersom det blir så syrefattigt i längden. Och då finns det bara en lösning kvar: Att driva verksamhet ihop med någon eller några mer.

Pengar är inte en stor drivkraft inför mitt kommande yrkesliv, så jag ser inte mig själv som ledare för nån större byrå eller så. Jag vill, på Stefan Sagmeister-manér, hålla det litet för att kunna fokusera på det roliga. Så ett designkollektiv på 3-5 personer är nog en bra variant. Då kan man få jobb både från kunder direkt och från andra byråer. Dessutom går det att hålla nån form av idealistisk och filosofisk linje i det man gör när man inte är så stora...

Well well, det känns rätt skönt att ha landat i vad som är slutmålet. Återstår att se hur jag ska hamna där. Och vem/vilka jag ska göra detta med... :)

Låter det förvirrat så är det precis vad det är. Mycket tankar som snurrar i huvudet nu...

Namn:

E-post:

Webb:




Ange följande kod